Den mexikanske boxaren demolerade sin rasistiske USA-motståndare iklädd byxor föreställande MUREN!

Värre provokation med rasistiskt innehåll kunde USA-boxaren Rod Salka inte prestera när han boxade iförd boxningsshort med texten "America First" och föreställande en Mur som Donald Trump har försäkrat han ska bygga och som Mexiko ska betala. Men det rasistiska högmodet bankades snabbt ur av den mexikanske boxningshjälten Bandido Vargas som demolerade Salka som i den sjätte ronden tvingades kasta in handduken.

Den mexikanske boxaren demolerade sin rasistiske USA-motståndare iklädd byxor föreställande MUREN!

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-04-15 / – När jag såg hans shorts som föreställde [Trumps] gränsmur sa jag för mig själv: GE JÄRNET!

Och det gjorde den mexikanske boxaren Bandido (bandit-SIC!) Vargas som bokstavligt demolerade den högmodige rasistiske USA-boxaren som förklarades i knockout i den 6:e ronden.

Vargas säger själv efter matchen att han blev stum och perplex när han såg sin motpart, Rod Salka, natten till den 12 april i Indio, Kalifornien stå där i de där kortbyxorna. Än mindre att han hade förväntat sig ett rasistiskt uttalande från sin motståndare. Salkas boxningsshorts föreställde det röda skynket för alla mexikaner; Trumps gränsmur som ska förhindra att mexikaner och centralamerikaner ska ta sig till USA.

I Salkas brallor gick det att läsa en text mycket tydligt som retat upp miljoner mexikaner: “FIRST AMERICA”! apostroferande till Donald Trumps valslogan.

Sätta ´El Gringo´ på plats

Bandido medger att om det var Salkas syfte att provocera Vargas så hade han lyckats. Bandido smålog illmarigt mot jänken.

– Jag såg honom och jag sa till mig själv: nu ska den galne mannen skylla sig själv, uppgav Bandido som om han fortfarande inte kunde assimilera förekomsten av sin motståndare och beslöt sig för att sätta ´El Gringo´ på plats.

Vargas är en proffsboxare och de i branschen som kan honom säger att han sällan visar sina känslor inför sin motståndare. Han är en offensiv och till och med vildsint boxare, säger kännarna som också medger att han har en strålande teknik.

Bandido har inte bara varit världsmästare i lätt flugvikt utan deltog även i OS i London 2012 som han registrerat via en tatuering på sin vänster axel. För denne fighter, att representera sitt land har en djupare klang. Och det slog han in i Salkas skalle och underströk att han representerade sitt folk i sin kollektiva terapi.

Landsvänner med rädslan att bli deporterade

Bandido tog initiativet från första till den 6:e ronden. Salka försökte hålla boxaren från Pancho Villas och Emiliano Zapatas vagga stånd med korta jabbar, men utan kraft. Vargas slog in den ena efter den andra kombinationen och med uppercutar. ”Bandido närmade sig så mycket han kunde för att verkställa den nästan pinsamma massakern”, skrev de mexikanska sportjournalisterna nästan euforiskt.

– Det var (Salkas rasism och shorts) en oväntad ingrediens som dock fyllde sitt mål; att nita honom än hårdare. Det kanske var en anekdot, men jag tänkte på mina landsvänner som jag ser när jag besöker Los Angeles, många papperslösa jag känner och som lever varje dag med rädslan att bli deporterade. Jo, jag känner denna solidaritet, men jag insisterar ändå; det var vara ett tillägg till vad jag tänkte ändå. Slå och vinn, summerade Vargas.

I slutet av den sjätte ronden såg jänkens öga och vänster kind fruktansvärd ut. I hans ringhörna skakade hans assistenter på huvudet och försökte övertyga honom om att inte gå ut i den sjunde ronden, för det skulle i så fall vara ett kamikazeuppdrag. Matchläkaren undersökte Salka och förklarade honom som omöjlig för att boxa. Rod Salka förlorade på teknisk knockout.

Bandido Vargas, hyllad hjälte i Mexiko och i de sociala nätverken.

Hjälte i de sociala nätverken

Bilden av Vargas som slog ut den amerikanske boxaren med Trumps gränsmur i brallorna har delats i tusental i de sociala nätverken i Latinamerika. Illustrationerna och fotomontagen har slagit alla rekord i kreativitet som förnedrat både Sakas men framför allt Trump.

– Jag upptäckte att bilden av mig hade blivit ett rent av virus på de sociala nätverken, säger han lätt road. Medier som vanligtvis inte skriver eller kontaktar mig sökte upp mig och jag hamnade plötsligt på förstasidorna, säger Vargas och konstaterar:

– Jag gläds av att många människor i mitt land sa att de kunde uppleva en liten revansch. Många ville se en mexikansk boxare besegra en amerikan med sin rasistiska ideologi.

Källa: La Jornada/Juan Manuel Vázquez

Massakern och försvinnandet av fyrtiotre studenter skakar Mexiko

“Levande fördes de bort, levande vill vi ha dem tillbaka”, kräver hela Mexikos folk i dag.

Massakern och försvinnandet av femtio studenter skakar Mexiko

Av Dick Emanuelsson

Intervju (audio 30 min.) med Roman Hernandez, språkrör för Människorättscentret i la Montaña de Tlachinollan:

https://app.box.com/s/zusx90oxqyeo1x8s5g5e

TEGUCIGALPA / 2014-10-10 / Den 26 september stoppade mexikansk polis i staden Iguala tre bussar med cirka 100 studenter. Sex av dessa sköts ihjäl och 43 studenter är sedan denna blodiga fredag försvunna. Mexiko är skakat.

Studenterna reste med bussar från lärarhögskolan i staden Ayotzinapa i den fattiga delstaten Guerrero till Iguala. När de skulle återvända från Iguala stoppades de av den kommunala polisen som hade placerat en av sina bilar mitt i vägen. En av studentledarna och uppmanade polisen att flytta på fordonet. “Vi var flera som försökte flytta på polisbilen och det var då som de attackerade oss”, sa en av de överlevande studenterna till pressen.

Poliserna öppnade eld och dödade först två medan en tredje student skottskadades i huvudet. Ett 40-tal greps och ett stort antal flydde från platsen. Sammanlagt dödades sex personer.

– De sköt en kamrat på mycket nära håll och kulan gick rakt in i ansiktet som blev helt oigenkännligt. De (poliserna) fortsatte att avlossa sina magasin och vi flydde för livet samtidigt som vi omringades av poliser och beväpnade civila som anlände i större polisbilar (van).

Studenterna på den rurala lärarhögskolan i staden Ayotzinapa kommer från mycket fattiga förhållanden. De är väl organiserade och har vid flera tillfällen attackerats av de uniformerade. De inser att för att skapa ett nytt demokratiskt Mexiko handlar det om att byta det ekonomiska systemet, bekämpa kapitalismen och slåss för socialism. Därmed utmanar de också den politiska och ekonomiska makten i landet.

Demonstrationera äger rum över hela Mexiko, Latinamerika men även i Europa och USA har demonstrationer förekommit.

“Ögonen var borta”

Vittnet berättar att han tillbringade natten hos en kvinna som gav honom ett gömställe för att undvika att dödas av polisen. På morgonen sammanstrålade han med de överlevande kamraterna på polisstationen för att kräva frigivning av de gripna kamraterna.

– Håll käften, din nyfikne djävel! skrek poliskommissarien.

Studenterna gick till rättsläkarstationen för att identifiera en av de skjutna kamraterna. Huden på ansiktet på liket av studenten hade flåtts av med kniv och ögonen var borta.

Den makabra berättelsen gjordes till spanska dagstidningen El Pais´ reporter i Mexiko och illustrerar grymheten med vilken den mexikanska ordningsmakten agerar.

Grymheten i den statliga terrorismens våld är obeskrivbar.

Fyra massgravar

När detta skrivs har det gått två veckor sedan försvinnandet av de gripna studenterna. Tjugotvå poliser och fyra civila har gripits. Fyra massgravar i Igualas utkanter har påträffats. Argentinska rättsläkare och antropologer, experter på temat försvunna från militärdiktaturen och ADN, har anlänt till Mexiko. En av massgravarna innehåller 28 kroppar. BBC:s reporter i Mexiko, Juan Carlos Pérez Salazar, besökte platsen och säger att studenterna med all säkerhet fördes till sin grav levande och avrättades på platsen. Kropparna brändes sedan med hjälp av diesel.

Flamman ringde upp Roman Hernandez, koordinatör för den lokala människorättsorganisationen i Tlachinollan, en grannstad bara några mil från den rurala lärarhögskolan i Ayotzinapa där de mycket fattiga studenterna inte bara studerar utan även är inkvarterade under veckorna.

– Händelserna den 26 september utgör ett oerhört brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är utomrättsliga avrättningar och försvinnanden. Det finns många vittnen till hur de 43 studenterna fördes bort av den kommunala polisen. Men de 43 registrerades inte i någon av polisstationerna i Iguala.

En av de fyra massgravarna som har påträffats.

“Fun in Acapulco”?

Delstaten Guerrero har ett blodigt register. Den 28 juni 1996 sköt en polispatrull ihjäl 17 bönder som var på väg mot ett politiskt möte i samhället Atoyac de Álvarez på stillahavskusten. “Massakern i Agua Blanca” blev upprinnelsen till bildandet av gerillarörelsen EPR, El Ejército Popular Revolucionario (Den Revolutionära Folkarmén). Den politisk-militära organisationen opererar framför allt i delstaterna Guerrero, Oaxaca och Chiapas, men återfinns i ett dussintal andra delstater i Mexiko.

Guerrero är en av Mexikos fattigaste delstater trots att här spelade Elvis Presley 1963 in den omtalade filmen “Fun in Acapulco”, vilket naturligtvis visade upp en helt overklig bild av Guerrero.

För Guerrero är historien om kamp om jorden, som Pancho Villa och Emiliano Zapata gav sina liv för i den mexikanska revolutionen 1910-1911. Guerreros indianbefolkning och bönder överlever i en daglig kamp för brödfödan som i huvudsak består av majs, chilepeppar, bönor och salt. Av de totalt 19 kommunerna i Guerrero betraktas elva av dem som extremt fattiga, vilket betyder att invånarna överlever på 1,25 dollar per dag.

Gerillasoldater från EPR-gerillan har stoppat en buss för ett "politiskt möte" med passagerarna.

“Den politiska klassen stinker”

Denna klasskontrast mellan extrem rikedom och fattigdom har enbart under de senaste två åren orsakat morden på över 4.000 människor i Guerrero. Roman Hernandez säger att det existerar en allians mellan den organiserade brottsligheten, politiker och den lokala och regionala ordningsmakten.

– Borgmästaren i Iguala har kallats till förhör men har inte infunnit sig. Han kommer från partiet PRD (det Revolutionära Demokratiska Partiet), som också kontrollerar delstaten Guerrero. De har ett förflutet i PRI (socialdemokratisk) och kan i morgon ansluta sig till PAN (klassiska högerpartiet). Den politiska klassen stinker, säger den mexikanske människorättsledaren.

Militärer utplacerade vid en av massgravarna.

Militären på gatorna

Efter att den förre presidenten Vicente Fox för tio år sedan kallade ut armén för att bekämpa den allt våldsammare brottsligheten, har brotten mot de mänskliga rättigheterna exploderat. Fox erkände för en månad sedan att det var ett stort misstag att kalla in militären.

– Enbart under de två senaste åren har vi i vår omkrets dokumenterat mer än 60 brott mot de mänskliga rättigheterna begångna av armén. Inte i något av dessa 60 fall har de ansvariga ställts inför rätta eller dömts. Orsaken är att det är den militära rättsinstansen och inte den civila som dömer militären vilket garanterar den totala straffriheten, uppger Roman Hernandez.

Studenter från lärarhögskolan i delstaten Michoacán, ett annat exempel på militariseringen av det mexikanska samhället och hur staten bemöter kraven på ett demokratiskt Mexiko.

Statens ansvar

Den nuvarande presidenten, Enrique Peña Nieto, dröjde fyra dagar innan han uttalade och vidtog åtgärder och har kritiserats starkt.

– Ansvaret för de 43 faller direkt på den mexikanska staten. Vi har ingen information om “Unidos por Guerrero” (kriminell organisation i Guerrero) ska ha deltagit i massakern och försvinnandena. Vi har i stället fokuserat på statens och delstaten Guerreros yttersta ansvar i fallet. Däremot har vi konstaterat i våra undersökningar att polisen är infiltrerad av den organiserade brottsligheten, uppger Hernandez.

Han säger att de överlevande studenterna blev vittnen till hur den kommunala polisen var den som först angrep dem. Därefter tog civila svartklädda personer utan identifikation över.

FN utfärdade i fredags en resolution där den uppmanar regeringen Peña Nieto att vidta alla åtgärder för att få visshet i de 43 försvunna studenternas öde. Samtidigt har hundratusentals mexikaner demonstrerat över hela landet med samma krav. I 13 länder i Europa, USA och Latinamerika har det genomförts olika former av manifestationer med kravet att studenterna återfinns i livet.

Dick Emanuelsson

Julio Cesar Ramirez, lärare och en av de sex som massakrerades den 26 september av polisstyrkorna.

Se videon från den rurala lärarhögskolan i staden Ayotzinapa innan massakern och försvinnandet:

http://youtu.be/9KpnsEHUFwg